mening?

jag Hatar känslan av att allt jag gör är meningslöst. att det inte finns någon som helst mening med något jag gör, förutom ett visst hopp att det ska ta slut och ett annat liv ska börja en dag. ett liv jag vill leva. Ett där jag gör som jag vill och har mina regler at följa, där jag kan vara fri. där det inte finns någon som binder mig till en viss plats vid en viss tidpunkt.

jag funderade tidigare idag på vad jag skulle svara om någon frågade mig vilken dag jag tyckte minst om. jag kunde inte komma på en dag jag tyckte om. jag kom på att jag nog tycker att tisdagar och torsdagar var lite värre än de andra dagarna, men att det numera inte finns någon dag som jag längtar till. förutom studenten då. men den ligger över ett år framåt i tiden…

Publicerad i: on tisdag, april 14, 2009 at 4:04 Kommentera

vem är jag?

jag vet att jag inte skrivit på länge, men det har varit förvirrat och jag har inte brytt mig, faktiskt. men då jag ändå bara har typ tre läsare kanske inte det spelar någon större roll? Gabriel, Erika och JP, om du fortfarande tittar in ibland. men det spelar inte någon roll, det här har ändå blivit min privata klagomur, som jag öser min skit över. 

jag har inget världsomvälvande idag heller. Det är bara jag med mina problem som vill bli lite hörd, få lite uppmärksamhet. det behöver alla ibland. så här kommer det.

det finns tre saker som stör mig just nu. utan inbördes ordning: en klart helt och hållet sabbad relation med en vän som stod mig nära i höstas,  min gudsbild och att jag är så låst till mitt icke tillfredställande liv.

tomhet, allt är tomhet, säger predikaren. jag har aldrig varit så bojd att hålla med. allt är verkligen ett jagande efter vind. det är så frestande att ge upp.  ingenting är viktigt längre. det finns egentligen ingenting som borde hålla mig kvar här, så varför är jag kvar? Jo, för att vart jag än kommer så har jag ansvar. jag måste sköta mitt jobb, vara en god förebild, hyckla med skolgruppen, hyckla i skolan, “sköta” skolan, vara glad och trevlig, orka med, vara en stadig klippa som alla kan lita på. men jag orkar inte just nu. jag vill bara dra täcket över huvudet och lägga mig där för att aldrig vakna igen. fast inte så drastiskt, för det skulle vara lite väl ogenomtänkt och oansvarigt av mig. men jag kanske kunde komma fram till sommaren. apatisk skulle jag vilja vara. konstigt nog skulle det kännas bra.

Jag vill inte jobba mera! Jag vill inte ha något ansvar. Jag vill inte bry mig. Jag vill ha fritid! Och någon som tänker som jag att prata med. och att vara nära. men inte ha en erotiskt laddad relation med. Jag har funderat på att sätta in en kontaktannons:

“förvirrad, hyfsat snygg tjej på 18 år som inte vet vad hon vill, eller ens tänker, söker en lång hollywood-snygg (manlig) brunett för en intim relation med mycket närhet men utan kärlek eller sex. du skall vara snäll, kunna lyssna i evigheter på mina problem, kunna säga alla de rätta sakerna, och vara bra på att laga god mat. Helst skall du kunna läsa mina tankar så att du kan berätta för mig vad jag vill, och ge mig det innan jag tänkt det. du ska gilla resor och äventyr, och kunna ta intiativ till att göra galna saker. helst skall du vara flerspråkig och kunnig inom många områden. dessutom skall du ha tålamod att lära mig allt. du ska vara i god fysisk form och vara djupt troende kristen. jag söker en själsfrände som kan ställa allt tillrätta genom bara några få ord. om du tycker att det här är du ta kontakt med DeppHanna.”

undrar om jag skulle få några svar?

Publicerad i: on måndag, april 13, 2009 at 1:26 Kommentera

Perspektiv

En tjej på sjutton år, som gick i min klass i ettan, dog i söndags. Rektorn kom och berättade det idag. Men det sorgligaste var ändå inte att hon dog. Det var att det bara var en som blev ledsen. Några visste inte ens vem det var. Hon hade lyckats gå ett helt år med oss utan att lämna något bestående intryck. Josefin var den enda som kände henne. jag hade bara pratat med henne några fåtal gånger.

Det ger perspektiv, om att livet är skört och allt det där, men också på sig själv. Vem är jag med min ilska och besvikelse? Vilka är vi människor med alla våra intriger och spel? 

Samtidigt blir jag lite arg på världen och mig själv. Nu är det inte tid att komma med sina egna världsliga problem, det är inte tillåtet, borde vara glad att jag ens är vid liv och har hälsan. Det är inte min rätt att klaga när andra har det värre. spelar då inte jag någon roll? Vem ska jag lämpa över mina problem på?  Jag kan inte fortsätta ta de av mina vänner som, än så länge, orkar lyssna. De kommer inte orka i alla evighet.

Dagen avslutades med att jag såg läderlappen på Operan. Finkultur. Det är en komedi. Jag satt och skrattade som alla andra.

Publicerad i: on fredag, mars 13, 2009 at 1:24 Kommentera

“Gud är inte hipp, han är tidlös.”

-Björn

Publicerad i: on torsdag, februari 26, 2009 at 10:55 Kommentera

det är över!

det är över, det är över!

jag ser dig inte länre så fort jag blundar, jag kan till och med prata med dig utan att få panik.

Det är över. Jag är fri!

halleluja!

Publicerad i: on söndag, februari 22, 2009 at 2:58 Kommentera

Återigen…

Mycket på samma tema nu… men det är på grund av dig! ah, jag är en sån idiot… Du penetrerar mitt sinne och etsar dig fast. och det inns inget, absolut ingenting, som jag kan göra åt det. enda sättet är att ge efter, och jag vägrar. som vanligt…  jag skulle inte klara av det. Jag hoppas du förstår. jag orkar inte… jag vill inte. men ändå…så finns du där.

Försvinn!  

…snälla…

Publicerad i: on onsdag, februari 18, 2009 at 12:31 Kommentera

urki.

jag blir så depp. allting i dessa tider handlar om kärlek. kärlek, kärlek, kärlek. men vi som inte har hittat “den sanna kärleken” än? vi som sitter hemma och funderar på vad vi egentligen vill? till alla er som vet: Hur känns kärlek egentligen?

jag är en sån som förnekar alla mina känslor tills de övermannar mig. en typisk jag-vet-inte-vad-jag-har-förren-jag-har-förlorat-det människa. helt hopplöst. så när man egentligen kommer på vad man vill, känner, längtar efter då är det försent. har lyssnat mycket på delayed devotion med Duffy på sistone. den passar nog rätt bra.

*suck*

Jag är så patetisk ibland. Hopplös.

Publicerad i: on torsdag, februari 12, 2009 at 4:16 Kommentera

lov

jahapp, då var det äntligen lov igen.

jag fyllde just i lämplighetstestet för lumpen, hoppas att jg kommer in. har börjat träna för att komma in och klara det rent fysiskt. jag och erikish tänkte köra på träningsvecka den här veckan. Hmm, vi får se hur det går… vi började ju ganska bra i söndags med skridskor och innebandy. och så var det boxningen igår… det känns i min kropp kan jag tala om. men jag mår rätt så bra.  har dock upptäkt lite nya muskler…

idag blir det nog plugg och vila… om det inte händer nåt roligare. Mässa ikväll iaf.

ser fram emot att träffa folk lite senare i veckan.

det här måste nog få pris för roligaste inlägget någonsin…

Publicerad i: on tisdag, februari 10, 2009 at 1:19 Kommentera

Att bestämma sig.

ska jag…?   nej….hmmm….jo. Jag vet inte… jag behöver ju… attans det är släkt. Ska jag ändå? Ja, jag måste. Stannar. Ångrar mig. Cyklar. Cyklar långsamt. Men ändå för fort.  När jag väl bestämt mig, då är jag hemma. Försent. Skit också.

“Den som hela tiden funderar på nästa steg, han kommer spendera hela sitt liv på ett ben.”

Någon har ialla fall tänkt och varit smart en gång…

Jag är alltid sist med att veta vad jag vill. Nosce te ipsum. Känn dig själv. Var kan man lära sig den konsten? Eller så vill man egentligen inte veta. Vad man vill, alltså. Tänk om man måste göra en radikal förändring för att få vad man vill? Tänk om man måste ompröva alla sina värderingar? Det är ju både skitläskigt och jättesvårt. Hjälp…

Publicerad i: on torsdag, januari 22, 2009 at 12:28 Kommentera

världen

Du är dum i huvudet. Jag är dum i huvudet och världen är på väg åt helvete. Grattis! Ha ett bra liv.

Publicerad i: on måndag, januari 19, 2009 at 1:44 Kommentera