Att bestämma sig.

ska jag…?   nej….hmmm….jo. Jag vet inte… jag behöver ju… attans det är släkt. Ska jag ändå? Ja, jag måste. Stannar. Ångrar mig. Cyklar. Cyklar långsamt. Men ändå för fort.  När jag väl bestämt mig, då är jag hemma. Försent. Skit också.

”Den som hela tiden funderar på nästa steg, han kommer spendera hela sitt liv på ett ben.”

Någon har ialla fall tänkt och varit smart en gång…

Jag är alltid sist med att veta vad jag vill. Nosce te ipsum. Känn dig själv. Var kan man lära sig den konsten? Eller så vill man egentligen inte veta. Vad man vill, alltså. Tänk om man måste göra en radikal förändring för att få vad man vill? Tänk om man måste ompröva alla sina värderingar? Det är ju både skitläskigt och jättesvårt. Hjälp…

Publicerad i:  on torsdag, januari 22, 2009 at 12:28 Kommentera

världen

Du är dum i huvudet. Jag är dum i huvudet och världen är på väg åt helvete. Grattis! Ha ett bra liv.

Publicerad i:  on måndag, januari 19, 2009 at 1:44 Kommentera

jag önskar…

jag önskar att jag vore en skådespelare, för då skulle jag spela i sockersöta romantiska komedier. Jag skulle säga mina fina repliker ur djupet av mitt hjärta och få dem att låta övertygande. Jag ska glittra med mina ögon och lida kärlekskval. Det skulle bli förväxlingar och jag skulle vara ledsen för att jag och min älskade inte kommer överrens men sen på slutet kommer vi på att vi älskar varandra och hela filmen avslutas med en passionerad kyss och så lever vi lyckliga i alla våra dagar.

För på tv är kärleken äkta, på film så finns den och den går nästan att ta på för att den är så tydlig. På film vetr man vad man känner och det slutar alltid med att man säger det.

I verkligheten är man ensam, osäker och rädd. Kärleken finns inte och allt är tomhet, ett jagande efter vind.     

Jag önskar att jag var en skådespelare som bara gör romantiska komedier. Då skulle jag få uppleva vad äkta kärlek är.

Publicerad i:  on söndag, januari 18, 2009 at 11:54 Kommentera

jahaja

Gud gjorde människan enkel och rak men hon hittar på alla möjliga konster. (pred 7:30)

livet är allt bra underligt.

Publicerad i:  on lördag, januari 10, 2009 at 11:12 Kommentera

Jesus?

Det är så tomt ibland, Jesus. Rätt ofta faktiskt. Då vill jag bara att du ska ta upp mig i din famn och hålla om mig och säga att allt ska bli bra. Säga att du finns, märker du inte det? Låta mig vara ett litet barn. Men när kylan kommer och man känner sig så ensam, så ensam. Då är det svårt att tro. ännu svårare lir det när man i sin svaghet blir påhoppad av familjen. Med dumma frågor samt fördummande, fördömande kommentarer.

Min familj kommer inte komma med mig in i himmelriket. Om nu jag kommer in. Det verkar inte så självklart när man läser bibeln. Det känns också tungt.

Jesus var är du?

Publicerad i:  on onsdag, januari 7, 2009 at 8:30 Kommentera

Det spelar ingen roll att man är vacker, om man är ensam.

Publicerad i:  on lördag, januari 3, 2009 at 12:15 Kommentera