mening?

jag Hatar känslan av att allt jag gör är meningslöst. att det inte finns någon som helst mening med något jag gör, förutom ett visst hopp att det ska ta slut och ett annat liv ska börja en dag. ett liv jag vill leva. Ett där jag gör som jag vill och har mina regler at följa, där jag kan vara fri. där det inte finns någon som binder mig till en viss plats vid en viss tidpunkt.

jag funderade tidigare idag på vad jag skulle svara om någon frågade mig vilken dag jag tyckte minst om. jag kunde inte komma på en dag jag tyckte om. jag kom på att jag nog tycker att tisdagar och torsdagar var lite värre än de andra dagarna, men att det numera inte finns någon dag som jag längtar till. förutom studenten då. men den ligger över ett år framåt i tiden…

Publicerad i: on tisdag, april 14, 2009 at 4:04 Kommentera

det är över!

det är över, det är över!

jag ser dig inte länre så fort jag blundar, jag kan till och med prata med dig utan att få panik.

Det är över. Jag är fri!

halleluja!

Publicerad i: on söndag, februari 22, 2009 at 2:58 Kommentera

Återigen…

Mycket på samma tema nu… men det är på grund av dig! ah, jag är en sån idiot… Du penetrerar mitt sinne och etsar dig fast. och det inns inget, absolut ingenting, som jag kan göra åt det. enda sättet är att ge efter, och jag vägrar. som vanligt…  jag skulle inte klara av det. Jag hoppas du förstår. jag orkar inte… jag vill inte. men ändå…så finns du där.

Försvinn!  

…snälla…

Publicerad i: on onsdag, februari 18, 2009 at 12:31 Kommentera

jag önskar…

jag önskar att jag vore en skådespelare, för då skulle jag spela i sockersöta romantiska komedier. Jag skulle säga mina fina repliker ur djupet av mitt hjärta och få dem att låta övertygande. Jag ska glittra med mina ögon och lida kärlekskval. Det skulle bli förväxlingar och jag skulle vara ledsen för att jag och min älskade inte kommer överrens men sen på slutet kommer vi på att vi älskar varandra och hela filmen avslutas med en passionerad kyss och så lever vi lyckliga i alla våra dagar.

För på tv är kärleken äkta, på film så finns den och den går nästan att ta på för att den är så tydlig. På film vetr man vad man känner och det slutar alltid med att man säger det.

I verkligheten är man ensam, osäker och rädd. Kärleken finns inte och allt är tomhet, ett jagande efter vind.     

Jag önskar att jag var en skådespelare som bara gör romantiska komedier. Då skulle jag få uppleva vad äkta kärlek är.

Publicerad i: on söndag, januari 18, 2009 at 11:54 Kommentera

jahaja

Gud gjorde människan enkel och rak men hon hittar på alla möjliga konster. (pred 7:30)

livet är allt bra underligt.

Publicerad i: on lördag, januari 10, 2009 at 11:12 Kommentera

Angående humor

I filmen förtrollad utspelas den här dialogen mellan prinsen och Nancy:

-This beautiful lady is Giselle, the love of my life, my heart’s true desire.

-WOW

-is something wrong?

-No, it’s just the way you said it. So straightforward, not a hint of irony.

 

Jag har fastnat mycket vid just de här raderna och tänker att det ligger ganska mycket allvar i dem. För det är lätt att säga sådana saker med just ironi i rösten. Att vara uppriktig och ärlig är svårt för man blir obönhörligt sårad. Därför gömmer vi oss bakom ironi, så slipper vi bli sårade. Dagens människa är av en feg natur.

Nuförtiden ska man ha humor i allt man gör. Hur allvarligt än ämnet är så kan man alltid lätta upp stämningen med ett skämt. Kraven på att man ska vara rolig (witty är ett passande engelskt ord) i samhället är stora och svåra att uppnå. På arbetsplatser, fest, i skolan, etc. är man rolig och vågar skämta så har man social kompetens.

Men humor är svårt. Det är svårt eller omöjligt att hitta ett skämt som passar alla, det blir lätt ansträngt, under bältet eller bara konstigt. Men det kan den snabbe lätt skämta bort.

Tillbaka till början, ärlighet. Det är som sagt lätt att gömma sig bakom en mur av skämt. Men det rena,ärliga i livet försvinner. Jag önskar att jag här skulle kunna ge ett löfte om att jag från och med nu ska börja bli mer ärlig och inte skämta bort allvarliga situationer. Men… både du och jag vet att det inte funkar så. Jag kommer fortsätta att dra konstiga skämt, för att vara ärlig är att blotta sitt innersta väsen. Och jag vet inte om jag vill att någon ska se det. Precis som alla andra vill jag skydda mig från världens ondska och vad är väl bättre än att skämta bort den och låtsas att det inte finns ett problem i världen som inte min humor kan rå på.

Publicerad i: on söndag, december 28, 2008 at 4:08 Kommentera

Julen.

Julen.

En härligt glittrande högtid, en chans att träffa vänner och släkt. En chans att prata, äta och skratta, eller överröstas få magknip och gråta.

Julen.

Då får man veta hur älskad man är genom att räkna presenter och julkort.  Då får man strosa och i butiker och insupa stämningen.                                 Ångesten, hysterin och larmet. 

Julen.

Kulörta lampor och brinnande ljus, doften av hemlagad mat.            Bränderna ökar, år för år, och alltfler dör av svält och kyla.

Julen.

Då snön skola glittra och falla lätt, när jultomten kommer med klappar. Men ute står regnet som spön i backen och man får saker man inte vill ha.

Julen.

Är över så fort att man undrar: var den här? Var var ljuset, myset, friden? Där sitter man på juldagen omgiven av klappar. 

I det ensammaste landet i världen.

Publicerad i: on torsdag, december 18, 2008 at 2:18 Kommentera

En dag, idag.

Imorgon är det första advent, då går vi in i väntans tider. Vi väntar på Jesus som snart ska födas, igen.

Idag är det nyårsafton. Det blir till att vänta in det nya kyrkoåret. Eller?

Dagen Idag har inte ägnats åt någonting. En ledig dag har det varit. Fastnade framför tv:n. såg ett program om en person som vägde 465 kilo och inte hade tvättat sig på 4 år. jag mådde illa. Vad är det vi gör med oss själva här i den rika delen av världen medan folk svälter?  Efter det kom ett program om städning. också då mådde jag illa. jag fick ett städryck som pågick i säkert en hel halvtimma. Sen satte jag mig och limmade ihop glasbitar. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem dock. De är så sköra.

Nu är det snart jul. Nu börjar köpstressen till Jesu ära.

Tills vi hörs igen…

Herrens frid till er alla.

Publicerad i: on lördag, november 29, 2008 at 8:09 Kommentera

Iiiiihhh…

Fatta att det är 16-17 grader i hela huset! Jag som aldrig fryser, skakar som ett asplöv.

Publicerad i: on torsdag, oktober 30, 2008 at 3:16 Kommentera

”det sägs att efter regnet, kommer solen fram igen men det hjälper sällan dem som blivit våta.”

Ibland slår den mig, den där sorgsenheten. Vet inte vad den egentligen beror på men… ändå är den där. Helt plötsligt. Hjärtat som en sten. Saknaden efter Någon. Längtan efter frihet. Önskan att vara någon annanstans. Önskan att vara någon annan. Att bara krypa upp i Guds famn. En stor varm famn som bara omsluter mig och fyller mig med värme. Som säger att allt är bra för Han kan fixa det.

Vemodighet. Insikten att livet är. Det enda som är säkert med livet är att det ska ta slut. Funderingar.

Äsch.

Nåd och Frid

Publicerad i: on onsdag, oktober 29, 2008 at 12:47 Kommentera