mening?

jag Hatar känslan av att allt jag gör är meningslöst. att det inte finns någon som helst mening med något jag gör, förutom ett visst hopp att det ska ta slut och ett annat liv ska börja en dag. ett liv jag vill leva. Ett där jag gör som jag vill och har mina regler at följa, där jag kan vara fri. där det inte finns någon som binder mig till en viss plats vid en viss tidpunkt.

jag funderade tidigare idag på vad jag skulle svara om någon frågade mig vilken dag jag tyckte minst om. jag kunde inte komma på en dag jag tyckte om. jag kom på att jag nog tycker att tisdagar och torsdagar var lite värre än de andra dagarna, men att det numera inte finns någon dag som jag längtar till. förutom studenten då. men den ligger över ett år framåt i tiden…

Publicerad i: on tisdag, april 14, 2009 at 4:04 Kommentera

det är över!

det är över, det är över!

jag ser dig inte länre så fort jag blundar, jag kan till och med prata med dig utan att få panik.

Det är över. Jag är fri!

halleluja!

Publicerad i: on söndag, februari 22, 2009 at 2:58 Kommentera

Återigen…

Mycket på samma tema nu… men det är på grund av dig! ah, jag är en sån idiot… Du penetrerar mitt sinne och etsar dig fast. och det inns inget, absolut ingenting, som jag kan göra åt det. enda sättet är att ge efter, och jag vägrar. som vanligt…  jag skulle inte klara av det. Jag hoppas du förstår. jag orkar inte… jag vill inte. men ändå…så finns du där.

Försvinn!  

…snälla…

Publicerad i: on onsdag, februari 18, 2009 at 12:31 Kommentera

Att bestämma sig.

ska jag…?   nej….hmmm….jo. Jag vet inte… jag behöver ju… attans det är släkt. Ska jag ändå? Ja, jag måste. Stannar. Ångrar mig. Cyklar. Cyklar långsamt. Men ändå för fort.  När jag väl bestämt mig, då är jag hemma. Försent. Skit också.

”Den som hela tiden funderar på nästa steg, han kommer spendera hela sitt liv på ett ben.”

Någon har ialla fall tänkt och varit smart en gång…

Jag är alltid sist med att veta vad jag vill. Nosce te ipsum. Känn dig själv. Var kan man lära sig den konsten? Eller så vill man egentligen inte veta. Vad man vill, alltså. Tänk om man måste göra en radikal förändring för att få vad man vill? Tänk om man måste ompröva alla sina värderingar? Det är ju både skitläskigt och jättesvårt. Hjälp…

Publicerad i: on torsdag, januari 22, 2009 at 12:28 Kommentera

jag önskar…

jag önskar att jag vore en skådespelare, för då skulle jag spela i sockersöta romantiska komedier. Jag skulle säga mina fina repliker ur djupet av mitt hjärta och få dem att låta övertygande. Jag ska glittra med mina ögon och lida kärlekskval. Det skulle bli förväxlingar och jag skulle vara ledsen för att jag och min älskade inte kommer överrens men sen på slutet kommer vi på att vi älskar varandra och hela filmen avslutas med en passionerad kyss och så lever vi lyckliga i alla våra dagar.

För på tv är kärleken äkta, på film så finns den och den går nästan att ta på för att den är så tydlig. På film vetr man vad man känner och det slutar alltid med att man säger det.

I verkligheten är man ensam, osäker och rädd. Kärleken finns inte och allt är tomhet, ett jagande efter vind.     

Jag önskar att jag var en skådespelare som bara gör romantiska komedier. Då skulle jag få uppleva vad äkta kärlek är.

Publicerad i: on söndag, januari 18, 2009 at 11:54 Kommentera

jahaja

Gud gjorde människan enkel och rak men hon hittar på alla möjliga konster. (pred 7:30)

livet är allt bra underligt.

Publicerad i: on lördag, januari 10, 2009 at 11:12 Kommentera

Jesus?

Det är så tomt ibland, Jesus. Rätt ofta faktiskt. Då vill jag bara att du ska ta upp mig i din famn och hålla om mig och säga att allt ska bli bra. Säga att du finns, märker du inte det? Låta mig vara ett litet barn. Men när kylan kommer och man känner sig så ensam, så ensam. Då är det svårt att tro. ännu svårare lir det när man i sin svaghet blir påhoppad av familjen. Med dumma frågor samt fördummande, fördömande kommentarer.

Min familj kommer inte komma med mig in i himmelriket. Om nu jag kommer in. Det verkar inte så självklart när man läser bibeln. Det känns också tungt.

Jesus var är du?

Publicerad i: on onsdag, januari 7, 2009 at 8:30 Kommentera

Det spelar ingen roll att man är vacker, om man är ensam.

Publicerad i: on lördag, januari 3, 2009 at 12:15 Kommentera

Angående humor

I filmen förtrollad utspelas den här dialogen mellan prinsen och Nancy:

-This beautiful lady is Giselle, the love of my life, my heart’s true desire.

-WOW

-is something wrong?

-No, it’s just the way you said it. So straightforward, not a hint of irony.

 

Jag har fastnat mycket vid just de här raderna och tänker att det ligger ganska mycket allvar i dem. För det är lätt att säga sådana saker med just ironi i rösten. Att vara uppriktig och ärlig är svårt för man blir obönhörligt sårad. Därför gömmer vi oss bakom ironi, så slipper vi bli sårade. Dagens människa är av en feg natur.

Nuförtiden ska man ha humor i allt man gör. Hur allvarligt än ämnet är så kan man alltid lätta upp stämningen med ett skämt. Kraven på att man ska vara rolig (witty är ett passande engelskt ord) i samhället är stora och svåra att uppnå. På arbetsplatser, fest, i skolan, etc. är man rolig och vågar skämta så har man social kompetens.

Men humor är svårt. Det är svårt eller omöjligt att hitta ett skämt som passar alla, det blir lätt ansträngt, under bältet eller bara konstigt. Men det kan den snabbe lätt skämta bort.

Tillbaka till början, ärlighet. Det är som sagt lätt att gömma sig bakom en mur av skämt. Men det rena,ärliga i livet försvinner. Jag önskar att jag här skulle kunna ge ett löfte om att jag från och med nu ska börja bli mer ärlig och inte skämta bort allvarliga situationer. Men… både du och jag vet att det inte funkar så. Jag kommer fortsätta att dra konstiga skämt, för att vara ärlig är att blotta sitt innersta väsen. Och jag vet inte om jag vill att någon ska se det. Precis som alla andra vill jag skydda mig från världens ondska och vad är väl bättre än att skämta bort den och låtsas att det inte finns ett problem i världen som inte min humor kan rå på.

Publicerad i: on söndag, december 28, 2008 at 4:08 Kommentera

En dag, idag.

Imorgon är det första advent, då går vi in i väntans tider. Vi väntar på Jesus som snart ska födas, igen.

Idag är det nyårsafton. Det blir till att vänta in det nya kyrkoåret. Eller?

Dagen Idag har inte ägnats åt någonting. En ledig dag har det varit. Fastnade framför tv:n. såg ett program om en person som vägde 465 kilo och inte hade tvättat sig på 4 år. jag mådde illa. Vad är det vi gör med oss själva här i den rika delen av världen medan folk svälter?  Efter det kom ett program om städning. också då mådde jag illa. jag fick ett städryck som pågick i säkert en hel halvtimma. Sen satte jag mig och limmade ihop glasbitar. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem dock. De är så sköra.

Nu är det snart jul. Nu börjar köpstressen till Jesu ära.

Tills vi hörs igen…

Herrens frid till er alla.

Publicerad i: on lördag, november 29, 2008 at 8:09 Kommentera